Naemenvaf..

Ni vet känslan när man blivit för tjock för sina sommarkläder? Ni vet den känslan? Den består min kväll av. Har försökt ignorera problemet x antal veckor, vilket kanske är orsaken till denna sticky situation. Ibland föreställer jag mig att om jag inte tyckte om kläder så pass mycket skulle jag vara tjock på riktigt.
 
Men så inser jag att jag redan från barnsben blivit hjärntvättad från omgivning och samhälle. Ahmenvafan det här duger ju inte att vara helt hälsosam och må bra i övrigt om man är tjock. Nae. Inte okej.
 
SÅ vad är rimligt här för mig? Helst bara köpa nya kläder. Men plånboken och min egen inställning till egen fetma tillåter det inte. Åh guh varför kan jag inte bara få vara tjock? Det hade ju varit fint. Hälsosamt. Lagom.
 
Fukk.
 
Jag har inte direkt slutat träna, jag har bara struntat helt i maten. Jag har inte orkat för fem öre. Hatar att behöva träffa folk när jag lagar mat.. Men man lär väl skärpa sig nu. Tror för övrigt att det inte kan vara bra för hälsan heller att leva på sallader. ELLER för plånboken.. Så mycket konsekvenser. Hantera.
 
 
Till och med ICA tycker jag bör skärpa mig. Nästan. Plocka godsaker. :( Oh life pls.

Games

Jag älskar spel så himla mycket. I den skolmiljön jag befinner mig i så är det omöjligt att inte bli mer intresserad av spel heller. Men nu är det mer djupgående. Det är intresse för uppbyggnaden av speltrailers, antalet trissar en modell i spelet består av, hur de får fram effekter och spelmotorer.
 
Iallafall så tittar jag på dokumentären om World of Warcraft. Vilket är ett spel som betytt väldigt mycket för mig. Men jag är inte så nöjd över dokumentären, jag vill ha mer tekniskt skit inser jag nu när jag tittar. Jag vill ha Thrall i högpoly - kom igen ge mig!
 
 
Det är min snabbmodellering av karaktär för vår speltrailer. Försök relatera nu hörni - skapandet av en riktig karaktär tar månader. Hela processen är tidskrävande. Jag har tills lördag på mig, och jag började i tisdags. Så jag har totalt 4 dagar på mig. Det kommer bli en rätt basic gubbe.. ledsamt men också lärorikt.
 
Sen också inser jag hur mycket jag lärt mig av förra kursen. Förra gubben fick för små ögon, hoppas det blev bättre den här gången.. Vi får se efter jag lagt texturer på henne!

Migrän 2.0

För övrigt har jag sjuk migrän. Jag orkar inte hantera så mycket annat än pluggeri. Jag har tillochmed sagt till Frans att han inte får komma över i helgen för att jag ska hinna göra färdigt skit till redovisningen. Det är inte ofta jag har mer att göra än min lilla fysikhjälte.
 
Jag tror migränen kommer sig av  en ond nacke/axel. Jag kommer inte riktigt åt att massera ut den själv så jag får lida. Antingen det eller så är det väl cancer, för det är det enda Google vill envisas med att allt är. 
 
 

Horishit

Alltså Block B är sååå nära att bli mitt favoritband, men det är svårt att slåss med Bigbang. Men herreguhhh hörrni deras subunit släppte nyss en låt och jag vet inte hur jag ska hantera the awesome.
 
De spelade i Finland för ett tag sen och jag går sönder lite inombords när jag tänker på det. P.O live? Eh ja tack.
 
 
Gillade inte Zicos solo debut, skippar helst rasistiska raplåtar asså. Oh Korea wai so racist?

Too much SD, cant handle

Roat mig med att surfa runt och läsa citat av personen som ville jämföra sig själv med LD i någon slags utseende tävling. Nationalist v feminist!  
 
Jag gillar Stockholm, jag gör det verkligen. Men några av mina fördomar sitter i. Ni vet, fjollträsk, Stockholmsjävlar och allt såntdär. Alla stockholmare jag träffat hittills har varit väldigt trevliga. Vissa har inte samma åsikter som mig men det är väl okej.
 
Men guh hörni, SDU, vad ni ser ut som såna där stockholmare. 
 
Sedan var det många argument om att alla dessa feminister som aldrig vill ta deras diskussioner. Ett exempel var att ovannämnda person hade frågat Kakan om de hälsosamma effekterna av att vara tjock. Eller varför en transperson hatar cispersoner. Vidare citerar hen LD helt lösryckta citat såsom: ''Fy fan vad jag hatar 8-åriga pojkar.'', ''Blir så jävla äcklad och rädd när jag tänker på att Ninja kanske är heterosexuell.'', och ''Män är en sjukdom''.
 
Dessa är väldigt ofta rubriker till väldigt logiska välformulerade debatt- eller blogginlägg. Eller så är de en del av en twitterrant, där resten går helt förlorad. De är helt tagna ur kontext. De är menade att chocka, menade att få folk att läsa det hon skrivit, menade att få folk att tänka efter. 
 
Hata 8åriga pojkar var för att de var elaka mot hennes dotter i skolan. Hetereosexuell Ninja, hennes dotter, var för att LD farit illa i sina relationer vilket färgar hennes syn på heterosexuella relationer. Män är en sjukdom vet jag inte riktigt på rak arm varifrån det kommer, men ni förstår min poäng. 
 
Sedan är det skillnad på att vara arg och hatisk mot någon som förtrycker istället för mot dem som är mer utsatta. Exempel, homosexualitet - det medför en ständig oro att inte bli accepterad samt en rätt stor risk för att faktiskt bli utsatt för våld för något man är. Som heterosexuell har man inte samma hot hängandes över dig dagligen. Är det då logiskt att homosexuella personer blir arga på de som är heterosexuella? Att de ibland känner sig trötta, utsatta och bara vill få vara utan att bli ifrågasatt hela tiden? 
 
Nu tycker jag att man aldrig ska vara direkt elak mot personer, men jag kan dock förstå varför man uttrycker sig så ibland. Och om feminister hade envisats med god ton hade vi nog aldrig fått rösträtt. Så eh. Sit the fuck down.
 
 


RSS 2.0