Det var ju det där med Cirkeln

Alltså det var ju ändå ett tag sedan jag såg Cirkeln på bio nu. Jag har läst böckerna otaliga gånger och det har varit en av de bästa serier jag läst. Speciellt andra boken som är extra bra. Det är inte ofta mittenboken av en triologi är bra, det brukar ofta vara en resa, utfyllnad, mellan första och tredje. Har ni tänkt på att det är så många triologier som kan kortas ned till två böcker? Egentligen alltså. Tror det är hela grejen med tre akter som folk hänger upp sig på.
 
Nåväl. Film. Cirkeln.
 
Jag är väl medveten om klichéen i att ha en grupp med människor från olika bakgrund som måste bekämpa ondskan utan att någon får veta om det. Tänk Buffy typ så. 
 
Jag tycker dock att karaktärerna inte får lika mycket djup som i böckerna. Jag saknade verkligen Idas egoistiska men samtidigt logiska monologer. Däremot tycker jag att skådespelet stundtals är riktigt bra, men även riktigt kasst ibland. Det varierar väldigt, men samtidigt känns det som om det är de gånger de är tvugna att säga något direkt från boken som det blir så styltigt. Let's be honest here, man pratar inte som i böcker. Någonsin.
 
Storyn är lite hattig, och Frans som inte läst boken hade litet svårt att förstå vad det faktiskt var som hände. De hade tagit bort en hel karaktär vilket hade väldigt stor del i boken men samtidigt förde han inte storyn framåt, någonsin och hade därför bara tagit upp tid så jag har full förståelse för det.
 
Anledningen till att jag faktiskt tyckte om filmen dock är för att Leona Axelsen, som spelar Linnea, är så sjukt bra på att vara ledsen. Och att specialeffekterna är grymt coola. Det här är en svensk film och jag är riktigt jävla imponerad över hur snyggt det var. Helt klart värd att gå att se bara för det.
 
Hoppas för övrigt att Ida får mer djup i nästa film. Min favoritkaraktär. 
 
 

Eh ja lol


9-cancers

Jag vet inte ens varför jag är inne på 9gag längre, det finns så ohyggligt mycket äckligt där. Och nio av tio gånger blir jag arg. Resten av gångerna är det katter. 
 
Det är en grej med en 17årig ungdom som i sällskap med en 15åring torterade deras autistiska klasskamrat. Medans de filmade. De försökte köra över honom med bilen och såvidare, riktigt hemska saker. Båda var flickor. Nu har de dömts för dådet båda i juvenile court vilket betyder att de inte kan få 80 år i fängelse. 17åringen har tydligen upplevt trauma i liten ålder men det hon gjorde var ett tydligt tecken på bristande empati.
 
9gag tycker att de borde avrättas och att de enbart får lägre straff för att de är kvinnor. 
 
Jag tycker att USA har fruktansvärda straff. Det är sjukt att någon tror sig kunna bestämma över folks liv på det extrema viset. 80 år i fängelse. Man har inte fått en chans när man är så ung att ens kunna ångra sig. Det finns ju mördare här i Sverige som efter 20 år i fängelse kommer ut och är rehabiliterade. 
 
Men det går ju inte att förneka att hon onekligen hade fördomarna till sin fördel. Hon är vit och kvinna vilket betyder att man inte riktigt tror att hon är så hemsk och att vara vit är alltid bra. Det hade nog sett annorlunda ut om hon varit av annan hudfärg. 
 
Men jag tycker det är bra. 80 år. Fick inte en chans till. Hon kanske inte kan hantera en andra chans men det är hemskt när man tvivlar på att folk kan bättra sig ändå.
 
 

Häromdagen

Jag besökte din grav igår. Det var första gången på ett bra tag, har undvikit lite ska jag erkänna. Förlåt mig. Det är konstigt för tiden står stilla där. Inget som växer på din grav liksom, det är som om du begravdes igår. 
 
Och jag grätade. Det var oväntat, hade inte alls förväntat mig tårar. Men jag var väl dum nog att tro något sådant. Jag tog med mig Frans också, men det blev jobbigt också på ett vis. För privat. Din och min relation är bara privat. Jag vill kunna prata med dig ensam. Men som tur var så förstod han ju och gick iväg ett tag. Det var fint ändå att han träffade dig. Du hade nog inte tyckt om honom.. till en börja med. Bajsullner.
 
Så då har jag gjort det. Jag vet inte om allt blev bättre eller sämre. Kändes mest hemskt efteråt. Jävla skit. Jävla skit att hälsa på sin vän på kyrkogården. Vilket jävla skit.
 
"Men det blir lättare med åren" alltså nej. 
 
Aja jag ska göra färdigt inlämningarna, för lo and behold så kraschade Maya tusen gånger så min inlämning blev försenad. Inte.. så noga.
 
Stressen gör mig illa. Jag har yrsel tror det beror på stress - så det var ju nytt iallafall? Men om jag hetsar idag kan jag ha en helt ledig dag imorgon. Lite andrum. Och jag är snart halvvägs.. Snart~~
 

Fastnade

Jävla inlämningar alltsååå~~
 
Men imorgon kan jag vara heeelt ledig. Helt ledig efter redovisningen. Snart så.. soooon~~ 
 
Jag och min skata
 
Låt oss prata lite om tankspriddhet innan jag lär sticka till handledningen för att få hjälp med inlämningen. ALLTSÅ. Jag har alltid varit tankspridd. Alltid. Jag har saker i händerna, lägger det ifrån mig någonstans och glömmer det på en gång, ställer saker på konstiga ställen ( t ex andra gången Frans var hos mig och jag skulle ställa undan mjölken. På ungsfläkten) och så framförallt tappar saker jag har i händerna. Jag glömmer att jag har något i handen, även om jag känner det. Detta händer framförallt med lappar. Jag tappade biobiljetten förra veckan. Åh på tal om låt mig recensera Cirkeln åt er, era jävlar.
 
Jag kan liksom föreställa mig hur det är att ha adhd ändå, vill jag tänka iallafall, för att min hjärna hoppar från det ena till det andra och sen så snöar det in sig på något riktigt intensivt. Exempel; pluggade igår, insåg helt plötsligt att jag behövde veta vad Kappa var för något. På riktigt alltså, det där twitch chat Kappa (fortherecord så är det en tidigare anställd som blev sparad som emoticon i twitch chatten, för han såg så himla smug ut). 
 
Och alltså internet hjälper inte. Det typ intensifierar mitt prokastinerande liksom, lägg av. 
 
Nu måste jag gå, handledning. Måste ha hjälp.

Ack du huvudvärk

Huru jag hava saknat dig. Inte alls. Snälla lämna mig ifred för att jag har inte tid med huvudvärk. Det räcker faktiskt att ha huvudvärk i en dag för mig. När det blir fem dagar är det för mycket.
 
Frans och jag har varit och tittat på Game of Thrones utställningen. Eller ja det var ju förra veckan faktiskt men jag har inte riktigt haft tid att skriva. För jag har haft en inlämning i vetenskapligt skrivande där jag har gjort allting. Grupparbete at its finest.
 
Grejen med den här utställningen var att den var gratis. Första dagen köade folk i timmar, folk ställde sig utanför utställningen klockan fem på morgonen. Däremot var det en halvtimmes kö på tisdagen, alltså tre dagar efter första utställningsdag, så det satt fint.
 
Jag älskar Game of Thrones, mest böckerna men även serien så det var rätt intressant att gå dit. Inte för att det var så mycket att se. Det intressanta var ju kläderna för de hade sjukt många intressanta detaljer. Sedan hade utställningen även lite aktiviteter såsom fotas framför greenscreen så ser du ut som en white walker. Eller som om du blir uppäten av Drogon, draken alltså. Eller köa i en timme för att få använda Occulus Rift, alltså ett par datorglasögon som man använder istället för en skärm för t ex spel, för att kunna klättra upp på the Wall. Allt detta var extremt ointressant för mig.
 
Men. Kläderna:
 
Sansas halsband - det som innehöll giftet på the Purple Wedding.
 
Stannis rustning
 
Close-up Stannis rustning
 
Daenarys klänning - funderade över vad det var för material här.. Läder måste det vara?
 
Maegary Tyrells klänning med blommor och taggar så himla fiin!
 
Så varsegod!

I like dis

Alltså jag har börjat titta på den här serien va, den co-produceras av Tina Fey så det kanske.. kanske förklarar en hel del. MEN introt är.. jag vet inte ens - love it!
 
 
"White dudes hold the record for creepy crimes"

EN SAK TILL

Alltså sluta klaga på att feminister bara väljer fel saker att slåss för hela tiden för att asså män tar faktiskt livet av sig i större utsträckning än kvinnor efter skilsmässor eller män dör oftare i arbetet. Jaha? Okej fast alltså om du har problem med något som rör dig varför gör inte DU något åt det? 
 
Feminism handlar om att kvinnor och män ska bli jämställda. Det bygger på strukturer som menar att män fortfarande har mer makt och på att folk oftare ser upp till män och beundrar dessa för egenskaper som hos en kvinna inte skulle vara lika eftertraktade. En man är bestämd, en kvinna är en bitch. Det bygger på att män har mer, kvinnor har mindre. 
 
Detta betyder inte att det finns branscher där kvinnor faktiskt FÅR mer betalt än män eller att kvinnor inte mobbar män på dessa arbetsplatser. Det betyder inte att det finns platser där det faktiskt finns fler kvinnliga chefer än män. Men generalisera och så blir det så. Och jag vet att generalisera är dåligt, men för att kunna se strukturer i samhället så måste man generalisera. Hur många fler män än kvinnor finns det i riksdagen jämfört med hur många män och kvinnor det finns i Sverige? Bör vi inte försöka ha en någorlunda jämnare uppdelning om de ska kunna styra Sverige med insikt om hur folk har det? 
 
Feminism har även olika grenar. Jag, till exempel, försöker inkludera så många som helst i min femnism. Jag försöker utbilda mig i hur det är för transpersoner, homosexuella personer och folk med olika bakgrund. Jag tycker att det är min plikt som människa att försöka förstå de som är mer utsatta än mig. Det är inte alla femnister som är med hela vägen dit - vilket inte är dåligt per se. De kanske fokuserar på andra saker. Men målet är den samma; jämställdhet inom det akademiska, politiska, ekonomiska och sociala.
 
Om någon person har problem med hur illa män far i sitt arbete, så kan de faktiskt starta upp en egen liten femnistisk rörelse med det fokuset. Jag menar inte att det är ett problem, men just nu känner jag liksom att den ohyggligt utbredda misshandeln av kvinnor är värre. Samt det faktum att kvinnor i alla tider tycker det är helt okej att offra sig för att tillfredställa sina män sexuellt. Även fast dessa kvinnor inte alls vill. I alla andra fall skulle det klassas som något helt annat, men är de i ett förhållande.. well then it's A-OK!
 
 
#trorRantsAreOver #EllerSåBlirJagArgImorgonIgen #YOLO #Sweg 

Den där jävla länken

Jag vill slippa se den. Jag blir så innerligt jävla arg bara jag ser den. Ni vet den där jävla artikeln om att feminister inte kämpar för att få alla de jobbiga jobben. Ahmen ni vet, dom som gör att man kanske DÖR och kommer hem med skit under naglarna. Kvinnor vill bara ha det nice och sitta i styrelsen och så.
 
Låt mig bara få ta en sekund här nu och försöka exorsera bort den fruktansvärda cancer som den här artikeln framkallar hos mig. The power of Christ compels me. Fuck you.
 
Först och främst vill jag påpeka att feminster HAR slagits för rätten att arbeta i de tyngre jobben. De har rätten till att arbeta där. De har slagits för rätten för kvinnor att åka Vasalopp tillochmed. Visste du att kvinnor inte fick åka Vasaloppet förrän 1981? För att det var för jobbigt för dem ansågs det.
 
Då kan vi fråga oss varför det inte är fler kvinnor i gruvorna eller som snickare, eller whatever sånt där jobb. De är ju KLENARE än män alltså. Jarå. Men det finns inget arbete idag som inte kvinnor kan utföra, kanske lite jobbigare för dessa kvinnor men man kan faktiskt, även som kvinna, bygga muskler. Och bli stark. Fråga mig vem den starkaste personen jag känner är och jag skulle säga min syster. Shit vad hon tränar, jag inte ens. 
 
Så ärligt nu då, skulle du välja en grupp där du känner att du hör hemma eller någon du kommer känna dig konstant liiiite utanför med? Vad väljer du? Vill du inte umgås med medelåldersmän som skämtar om våldtäkter, kvinnor och kallar frun för ol' ball and chain? Det är så jag tänker mig att det är att jobba som snickare. Jag har hört via folk som arbetat i sådana jobb hur jargongen går. Nu generaliserar jag, och det är hemskt. 
 
Jag i en mycket mansdominerad universitetsutbildning och jag känner mig hemma. Det är inte branschen som är fel, det är känslan av att höra hemma där. Det är få kvinnor som söker till ingenjörsutbildningar, speciellt med inrikting på matte. En av skälen till detta tros vara att de från tidig ålder får höra att kvinnor ska vara bättre på språk än matte. Detta påstående har ingen som helst förankring i verkligheten. 
 
Vi är sociala djur. Vi vill passa in. Det är därför vi har alla våra könsroller etc. Men det betyder inte att de är bra och att de inte kan brytas. Vi är smarta också, vi behöver inte alla mönster och indelningar. Vi klarar oss ändå. Jag lovar.
 
 
Ah kolla två femnister. Av oss två är det nog jag som är mer trolig att jobba som snickare. Hans mamma har varit chef, och kvinnlig chef är fan inte lätt. Ingen vill anställa dig för dina anställda kommer inte respektera dig, enligt deras teori, du kommer få arbete mycket hårdare för mycket sämre lön. Bara njut av att vara kvinna. Bara.. njut. Annars kan du ju ta jobb i gruvan och få dildos i ombytesrummen och massa andra crude sexskämt. Båda är väl fint jämställda. Bara gör't. Det kommer inte påverka dig psykiskt. 

Hejdåå

Jag tar bort er omedelbart om ni uttalar er nedsättande om feminism på Facebook. Jag behöver inte läsa era fula ord och brist på insikt i feminismen. Fördömer det ni inte vet något om alls. Går på det andra säger att det är. Skärmklipp tagna ur sammanband. Påstådda uttalande även de tagna ur samband. 
 
Inte för att jag inte kan ta din kritik utan för att det inte är kritik. Det är hat. Outbildat och missriktat. Men vet ni vad mer? Uttrycka sitt förakt för människor är inte okej. Att du hyser sådana åsikter får du göra, men att uttrycka dem på ett nedsättande vis om dina medmänniskor är inte att uttnyttja yttrandefrihet. Nej du är bara ett asshole.
 
Jag önskar folk bara kunde bete sig fint mitt varandra. Även om de inte politiskt kom överens. Jag har många anti-feminister som vänner och vi kommer bra övens. Ibland brukar de driva med mig, som jag driver med dem. Men de accepterar min åsikt och aktar sig för att tala illa om den. Till mig eller i min närhet. Eller om mig för den delen. 
 
Respekt and love, peeps.

Eh ja. LD, ja.

Jag kan verkligen inte ens försöka formulera det här här. Jag vet inte, men lite djupt inneboende ilska som bara sipprar fram. Sirapsilska. Precis det jag behöver. Ilska botar trötthet, ilska ifrågasätter så mycket mer. Jag gillar ilska.
 
Jag har gått till kurator en gång i mitt liv. Inbokade möten. Egentligen skulle jag väl behöva prata med någon, mer ordentligt. Hen kallade mig traumatiserad. Så var det med det. Moved on. Typ? 
 
Det var inte så hemskt. Så tänker jag om den tiden. Men så var det ju faktiskt det. Men ingen utav oss visste. Hm. 
 
Det är allt jag har att säga om det här. Alldeles för jobbigt. Abort mission, abort.
 
 

Känner igen mig själv igen

Nuså, nu är det faktiskt bättre. Jag kan faktiskt vara genuint trevlig mot folk - det var länge sen? Sen också kan jag också försöka mig på att vara.. rolig. Jag och Frans brukar spela med en av hans kompisar som är heeelt adorable. En av de få av hans vänner som verkligen försökt lära känna mig. Eller.. kanske den enda? Nog för jag redan känner Ola men ni förstår.
 
Back on topic ~
Eh ja, igår var jag verkligen genuint trevlig och försökte vara rolig också. Det känns verkligen som om jag hittat mig själv lite igen. Vafan hörni, nu vänder det!
 
Idag fick jag ju prata lite med Sara igen, det händer alldeles för sällan hörrö~~ D: Jag känner ofta att jag inte vill störa dig eftersom jag vet att du har det väldigt stressigt med jobb och allt. Även fast jag vet att du inte skulle ha något emot det. När det väl händer känns det som om jag bara pratar om mig själv hela tiden och sedan avslutar samtalet jätteabrupt för att spela. Rätt dålig vän på det hela taget. Men jag tänker på dig, bara såatt du vet habibi~~
 
Min syster fastställde att hon hade svårt att älska, tycka om mycket ja men älska dunno. Jag älskar allt. Innerligt. Inombords dock. Men så känner jag till alla mina fina vänner, även om jag inte pratar med er så ofta eller finns där hela tiden så hörni I love you guise so much. 
 
Det var det det, nu ska jag plugga vidare.
 
 

Naej

Asså jag är kass hörni. Lite kass på att leva just nu. Jag har levt på färdigmat i snart en månad. Inte orkat göra mat, inte orkat gå på en enda föreläsning. Inte en enda. På en månad. Det är väl bara att acceptera att jag är såhär ibland, det är inte vitaminbrist eller något jag bara orkar inte mer. Det är stressen och sedan framförallt pressen som jag lägger på mig själv för att få höga betyg.
 
Det blir annat fokus nu. Det gäller att klara av den här terminen. Jag måste klara av den. 
 
Vet ni vad som är sjukt jävla bra med mig? Jag är så sjukt jävla envis. Det spelar inte så himla stor roll hur jävla kasst jag mår, jag fortsätter ändå. Den kan också bli dåligt. Jag försöker uppskatta, tror att jag orkar till sommaren. Det är bara att försöka komma in i det igen. Get my game on. Jag har kompisar som är på gränsen hela tiden. Sista inlämningsdagar som missas, Fx som måste fixas och så vidare men de klarar sig ändå. 
 
Jag ska ändå försöka få A på Animeringen, på VESK dock - not so much.
 
Det är bara att köra. Kom igen. Det är bara att åka. Snart kommer våren. Det var ljust när jag gick till gymmet klockan 17. Det var mysigt. Snart kommer sommaren. Det blir bättre sen. Sen är det bara ett år kvar. 
 
Det kommer att bli bra. För att jag kommer make it good. Jag har kunnat göra det hittills, och jag har ändå varit med om.. en.. heeel del ändå. Och här är jag. Hel och ren. Pengar på kontot, eget plejs och studier som det går bra med. Jag har arbetserfarenhet och vänner. Jag har familj och pojkvän. Fyfan vad mycket nice jag har, jag har skaffat mig det va. Eller ja, familjen var ju per automatik men ni förstår.
 
 
I ar redhed naow. Lav me

RSS 2.0